Home » Gid Kreyòl Ayisyen » Koloni Sendomeng lan

Pages

Search Haitilab

Loading

Recent Comments

Koloni Sendomeng lan

Sous Prensipal

Code Noir (1685) (Via Internet Archive)

Kòd nwa la te yon dekrè pa Wa Louis XIV ki defini kondisyon esklavaj nan anpi franse.

Michel-Etienne Descourtilz, Flore Pittoresque et Médicale des Antilles (1823) Via Bibliothèque haïtienne des pères du Saint-Esprit (Downloadable pdf by volume)

Jean Baptiste du Tertre, Histoire générale des Antilles habités par les françois (via Gallica)

Jean Baptiste du Tertre te yon frèr franse ak yon botanis ki te vwayaje nan Karayib la tankou  yon misyonè soti nan 1640 rive nan 1658. Naratif li dekri Sendomeng, patikilyèman pèp endijèn.

Moreau de Saint-Méry, Description topographique, physique, civile, politique et historique de la partie francaise de l’isle de Saint-Domingue  1797 (Volume 1); (Volume 2) (Via Internet Archive)

Travay Moreau de Saint-Mèry a dekri nan gwo detay lavi nan Sendomeng jis anvan Revolisyon Ayisyen an.

Maroons of Saint-Domingue: Advertisements from the Affiches américaines (1776-1790)

Sit wèb sa a bay plen aksè a piblisite esklav fijitif ki te soti nan gwo jounal kolonyal Sendomeng. Ou ka browse atravè tèks yo, ki tou gen kapasite pou ou fouye pa mo kle.

État détaillé des liquidations opérées à l’époque du I.er janvier 1829, Par la commission chargée de répartir l’Indemnité… (Volume 2) (1829) (via Google Books)

Rapò adrese a “ekselans li Minis Finans” ki prezante yon tablo reparasyon finansye ki te fè pandan ane a 1828 pa komite a chaje avèk distribye konpansasyon nan kolon Sendomeng ansyen.

Analiz Istorik

Dantès Bellegarde, Pages d’histoire (1925) (Via Digital Library of the Caribbean)


Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Recent Comments