Konstitisyon Ayiti (via “The Rise of Modern Constitutionalism”)
Hérard Dumesle, Voyage dans le nord d’Hayti, ou, Révélations des lieux et des monuments historiques, 1824
Anténor Firmin
Antenor Firmin te fèt nan Cap-Haïtien sou 18 Oktòb 1850 . Yon antwopològ renome, politisyen, diplomat , ak ekriven, Firmin rete youn nan figi ki pi enfliyan nan istwa ayisyen. Firmin te yon vwa enpòtan nan Pati Liberal nan fen diznevyèm syèk la. Nan 1883, Firmin te vin tabli nan Paris e te aksepte tankou yon manm nan elit Sosyete Antwopoloji nan Pari avèk asistans Louis-Joseph Janvier, yon parèy entèlektyèl ayisyen. Lè li te nan Pari, Firmin te li notwa Essai sur l’inégalité des races humaines pa Arthur de Gobineau, ki t’enspire lipibliye yon repons efikas, De l’égalite des races humaines, nan 1885 . Malgre redaksyon Firmin, ki chita nan antwopoloji pozitivis atravè yon lantiy istorik, te dezobeyi pa antwopològ Ewopeyen nan moman li te pibliye, kounyeya, li te konsidere tankou yon travay remakab nan filozofi anti-rasis. Lavi ak travay Firmin t’enspire yon jenerasyon entèlektyèl ayisyen, tankou Jean Price-Mars, ki bati fondasyon pou modèn panse Pan-Afriken. Nan 1902 , apre yon tantativ echwe pou prezidans ayisyen an, Firmin te antre nan ekzil nan Saint Thomas, kote li te mouri nan 1911 .
Anténor Firmin, De l’égalité des races humaines (1885) (In French original via Gallica)
Otè a t’atake panse rasis pami antwopològ ak filozòf Ewopeyen, nan pati pa itilize istwa ak literati ayisyen.
Etid sa a se tou de yon istwa konparatif sou peyi Etazini ak Ayiti ak yon meditasyon sou ki jan Ayiti ak ayisyen dwe gade frè parèy yo nan Nò a. Youn nan kontribisyon pi enpòtan pa yon pansè remakab ayisyen.
Beaubrun Ardouin
Travay Ardouin te bati sou baz Histoire d’Haiti pa Thomas Madiou, men tou ofri yon repons enpòtan nan plizyè agiman ki Madiou te prezante. Li gen ladan li detay vaste konsènan Revolisyon Ayisyen ak premye deseni yo apre endepandans. Epitou, li repwodwi pasaj vaste ki soti nan dokiman kontanporen.
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 1
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 2
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 3
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 4
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 5
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 6
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 7
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 8
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 9
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 10
Etudes sur l’histoire d’Haïti, Vol. 11
Bénito Sylvain
Benito Sylvain te fèt nan Port-de-Paix nan 1868. Apre li te fin ranpli lekòl prensipal nan Ayiti, Sylvain te deplase nan Paris nan 1887 pou fini edikasyon li. Li te sèvi tankou Sekretè nan Legasyon nan Lond nan 1889-1890. Apre sa, li te tounen nan Pari. Nan 1890, Sylvain te kreye yon jounal ki te rele La Fraternité, ki te konsantre sou “enterè Ayiti ak ras Nwa.” Yon aktivis débordan kont rasis ak kolonyalis, Sylvain se konsidere tankou youn nan achitèk nan devlopman mouvman Pan-Afriken nan fen diznevyèm syèk.
La Fraternité: Organe des Intérets d’Haiti et de la Race Noire (178 Periodicals, 1890-1896)
Démesvar Delorme
La misère au sein des richesses: réflexions diverses sur Haïti (1873)
F.É. Dubois
République haïtienne. Deux ans et demi de ministerre (1867)
Frederic Marcelin
Frédéric Marcelin te fèt nan janvye 1848 e te antre nan lavi politik ayisyen lè li te 19 lè li te sipoze pozisyon tankou Sekretè Legasyon nan Washington, DC. Nan fen diznevyèm syèk la, Marcelin te yon manm nan Pati Nasyonal. Marcelin te pibliye twa travay selebre soti nan 1900-1903, dènye a ki te rele Marilisse. Marcelin te mouri nan Paris nan 1917.
La Banque Nationale D’Haïti : Une Page d’Histoire (1890)
Choses Haïtiennes: Politique et Littérature (1896)
Hannibal Price, The Haytian Question (1893)
Minis pou Ayiti nan Washington, Price diskite tantativ resan pa Etazini pou jwenn yon estasyon marin nan Mole Saint-Nicolas nan Ayiti, epi li montre plis lajman sou relasyon ayisyen-ameriken.
Louis-Joseph Janvier
Louis-Joseph Janvier te fèt nan yon fanmi rich nan Pòtoprens sou 7 me 1855. Apre resevwa fòmasyon medikal li nan Ayiti, Janvier te pati pou Lafrans nan 1877 fini syans li. Nan 1882, Janvier te vin yon manm nan enpòtan Sosyete Antwopoloji nan Paris, yon òganizasyon nan ki li ta pi ta prezante antwopològ ak diplomat ayisyen Antenor Firmin. Nan menm ane sa a, Janvier te pibliye “Les Détractuers de la race noire et de la république d’Haiti,” ki defye rasis kont Ewopeyen sou Ayiti ak sitwayen li yo. Janvier t’etabli tèt li tankou eseyist respekte nan Pari e te fè egzèsis yon enfliyans konsiderab sou yon jenerasyon ekriven ayisyen tankou Antenor Firmin ak Jean Price-Mars. Janvier te mouri nan Paris sou 24 mas 1911.
Les Détracteurs de la race noire et de la république d’Haïti (1882)
Louis-Joseph Janvier, La République d’Haïti et ses visiteurs (1883)
Yon repons dirije nan direksyon Monsieur Cochinat ak kèk lòt otè ki te ekri pòtrè kritik sou Ayiti. Janvier atak kont estereyotape sou peyi l ‘ekri pa vizitè etranje ak diskite politik ak sosyete nan Ayiti.
Louis-Joseph Janvier, Les Constitutions d’Haïti (1886) (via Gallica)
Yon istwa konstitisyonèl ak politik sou Ayiti.
Du Gouvernement civil en Haïti (1905)
Pauléus Sannon
Pauléus Sannon te fèt nan Les Cayes sou 7 avril 1870. Sannon te yon istroyen ayisyen enpòtan. Apre asasina lidè kakawo Charlemagne Péralte nan 1919, Sannon, ansanm avèk Jean Price-Mars, Sténio Vincent, ak Georges Sylvain, te etabli L’Inyon Patriotique, yon òganizasyon ki mande yon fen nan okipasyon militè ameriken nan Ayiti.
Pauléus Sannon, Essai historique sur la Révolution de 1843 (1905)
Sténio Vincent
Anvan t’eli prezidan Ayiti sou 18 novanm 1930, Sténio Vincent te yon gwo fòs nan rezistans nasyonalis kont okipasyon ameriken an. Eli prezidan lajman sou baz kalifikasyon nasyonalis li ak pwomès li te fè pou chanjman politik. Sependan, Vincent te retounen nan politik otoritè yon ti tan apre marin yo te kite Ayiti nan 1934.
Petites histoires d’Haïti (1895)
Stenio Vincent et L.C. Lhérisson
La Législation de Instruction Publique (1804-1895)
Thomas Madiou, Histoire d’Haïti
Travay Madiou, ki kouvri 8 volim ak pibliye kòmanse nan 1847, reprezante yon fondasyon enpòtan pou istoryografi ayisyen. Li bay anpil detay konsènan Revolisyon Ayisyen ak premye deseni apre endepandans ayisyen.
Vol. 1 (1847 Publication) (covers 1492-1799) (Via Hathi Trust)
Vol. 2 (1847 Publication) (covers 1799-1803) (Via Hathi Trust)
Vol. 3 (1848 Publication) (covers 1803-1807) (Via Hathi Trust)
Vol 6 of 1988 re-edition (covers 1819-1826) (Via Hathi Trust)
Vol. 7 of 1988 re-edition (covers 1827-1843) (Via Hathi Trust)
Vol. 8 of 1988 re-edition (covers 1843-1846) (Via Hathi Trust)
Rekonesans Ayiti pa Gouvènman Ameriken an
Tankou Sekretè Deta a, John Quincy Adams te rapèl repiyans la nan kabinè Prezidan Monroe pou rekonèt Ayiti.Paj 232-233.
Memoirs of John Quincy Adams, Vol. 6, via Internet Archive
Tankou yon manm Kongrè nan 1843, John Quincy Adams t’ankò eseye pouse pou gouvènman ameriken rekonèt Ayiti.
Memoirs of John Quincy Adams, Vol. 11, via Internet Archive
Prezidan Abraham Lincoln, nan Adrès Anyèl li nan 1861, te mande Kongrè pou rekonèt Ayiti.
State of the Union Speech, December, 3, 1861, via Internet Archive.
Senatè Charles Sumner te mande Kongrè pou rekonèt Ayiti e te kòmanse yon deba enpòtan.
United States Senate, April 23 and 24, 1862, via Internet Archive
Premye trete ofisyèl ant Ayiti ak Etazini. Paj 614-626.
Adrès pa Frederick Douglass nan Fwa Mondyal la nan Chicago, 2 janvye 1893. Paj 132-138.
Recent Comments